engelins resor
helvete
en oblandad patiens på schackbrädet
får mig alltid ur balans
det snurrar verkligen runt
bodil äcklar mig
i sin första dikt
någonsin
och du ler aldrig mot mig
aldrig som du gjorde då
inte heller skrattar du
ingenting är som då
knappt ens jag
musik
jag slog ner dig igår
och blodet försvann
för ingen kunde se klart
helvete
fosterställning på kakel
får mig alltid i balans
men jag ska ta mig upp
igen
och det
med stil
du kanske inte vet det
men världen är otroligt skör
du kanske inte vet det
men jag är otroligt skör
så lägg din hand intill min
och hoppas på det bästa
för ett halvår sedan
smakade kyssen salt
det var väl du som grät
eller kanske jag
jag minns ingenting under det där trädet
sofia
och visst river elden
som skuggan gör varje dag
när sanningen ska fram
blundar hela tågvagnen
så vi slipper se
du du slipper veta
vem som bedrog vem
och för ett år sedan
ganska exakt
förlorade jag medvetandet
av dina ord
som bara träffade hjärtat
och dig ska jag aldrig glömma
jessica
fantastisk! det känns som om ditt skrivande har tagit en helt ny vändning. lite mer ärligt brutalt, utan en massa romantisering, typ. svårt att förklara. men jag tycker om det. jättemycket.
f sade detta mars 8, 2008 vid 22:58 |
”bodil äcklar mig
i sin första dikt
någonsin”
hm, va?
Bobskiiiii sade detta mars 8, 2008 vid 23:47 |
frida:
det är ungefär det jag ville göra, eller faktiskt exakt det jag ville.
skönt att du märkte det, då vet jag att jag har lyckats!
tack så mycket! <3
d. sade detta mars 9, 2008 vid 14:58 |
Bobskiiii:
Jag brukar vanligtvis inte berätta vad mina texter handlar om, men here goes, eftersom jag ändå tycker alla borde förstått: en tjej, jag kände förut heter bodil, detta är hennes första dikt hon är med i, och hon äcklar mig, varken mer eller mindre.
det är det som står, men vad bodil symboliserar kan vara allt från gammal kärlek till en misslyckad start på tonåren – jag skulle satsa på det andra alternativet.
d. sade detta mars 9, 2008 vid 15:04 |
jag håller med fridas kommentar. helt och hållet. älskar verkligen det ärliga. och jag längtar efter mer david, hela tiden. jag är kär i din blogg. men det tror jag redan att du vet!
Olivia sade detta mars 9, 2008 vid 16:38 |
ja, mer brutalitet och mer ärlighet, det borde alla må bra av. i längden.
v sade detta mars 9, 2008 vid 21:01 |
Olivia:
Tack så mycket! Det värmer som fan att höra när du, och ni andra, välkommnar nya nyanser i skrivandet såhär, då vet jag att jag gör rätt.
och jag vet, den är lite hemligt kär i dig faktiskt.
d. sade detta mars 9, 2008 vid 23:11 |
v:
jag håller med. i längden.
d. sade detta mars 9, 2008 vid 23:12 |