otäckt kall
jag letar sporadiskt efter en lösning
försöker strö sanden mellan fingrarna
men jag har glömt hur man gör
helt ensam på en flotte är det svårt
att inte bli helt förstörd
och nu gråter jag visst
för jag minns sommaren
då allting föll samman
och jag blev den jag är
jag är så förvirrad
ingenting verkar stå still längre
och att försvinna är lika nära som göteborg
ibland
och kanske jag kan slänga ett lasso
så kan du fånga
så kan jag dra hit dig
så behöver jag inte gråta
varje natt

allt jag någonsin försökt säga.
din vän linnéa sade detta mars 14, 2008 vid 15:12 |
allt jag någonsin försökt.
d. sade detta mars 16, 2008 vid 15:37 |