tysthetsmaskinens baksida

det kanske är fånigt allt det här
men jag hatar när det är tyst
och vinden är det enda
som håller mig vaken
när ingen säger någonting
och jag får tid för mig själv

det är så läskigt
farligt
och obehagligt
att jag ibland känner för att prata med mig själv
jag vet inte
men jag tror det är ett dåligt tecken
och ett tecken på att jag behöver någon
någon särskild

när det blir sådär helt tyst det bara kan bli runt fyra på natten
brukar jag tänka på allt hemskt
allt det svarta jag upplevt
och allt det vita i det
men just nu
snurrar två tre tankar runt
som vägrar sluta snurra
jag kan inte vara utan dig
länge till
för då lovar jag dig att jag sprängs
då lovar jag dig att jag faller ihop
likt ett korthus på grus
snälla säg mig någonting som känns 

~ av d. den juni 3, 2008.

7 kommentarer to “tysthetsmaskinens baksida”

  1. ”det är så läskigt
    farligt
    och obehagligt
    att jag ibland känner för att prata med mig själv
    jag vet inte
    men jag tror det är ett dåligt tecken
    och ett tecken på att jag behöver någon
    någon särskild”

    åh.
    det ekar ensamhet genom den här dikten.
    den berör.
    och om du vill så kan jag ställa upp på att vara den där du kan prata med, någon särskild.

    du är bra bra bra

    (skulle du vilja spara ett ex av din bok till mig?
    för jag skulle jättegärna vilja köpa den,
    men bor ju i skåne så kan tyvärr inte komma på din releasefest)

  2. Du skriver bra, men jag skriver nog bättre.

    I min fantasi, glömmer du ibland,
    när jag drömmer, sänder du mig en dikt,
    som på sikt, helt utan krav, lämnar ett svar

    Se gärna fler texter som jag har skrivit!
    Ta hand om dig grabben! Kram

  3. hejhej andreas.

    ja, jo. det gör du säkert.
    även fast det där kanske inte var sådär väldigt imponerande.
    eller det andra jag har sett.
    men fortsätt tills du hittat känslan.

    trevlig helg.

  4. sofia.

    tack tack tack, det ska jag har i tankarna nästa gång jag känner mig ensam.
    självklart sparar jag ett ex åt dig.
    återigen, tack!

  5. d.

    åh det kan du ha. kanske känner du dig mindre ensam då.
    tack tack tack!

  6. Just nu, älskar jag tystnaden. 67 personer har just lämnat våran trädgård. men i vanliga fall är det precis sådär, jag har aldrig kunnat beskriva det, men du lyckades.
    ”snälla säg mig någonting som känns”
    och den kändes. vad jag önskar att jag var i stockholm den 10de.

  7. dom säger åt mig att öva på ensamheten när jag säger att den gör mig galen, men dom säger åt mig att inte bada ensam för då kan jag drunkna.
    kan du ge mig en livboj kl 4 på morgonen?

Lämna ett svar