jag blev inte kvar
allting är liv
jag snurrar runt
jag spyr
önskar jag kunde andas som förut
då när allting var så klart
då när allting var så skört
då när allting var uppenbart
jag dras ned
i ett hål
fyllt med känslor och med klor
som river
som sliter
som får mig att gå av
och glömma
den jag en gång var
den jag en gång
bestämde mig
för att aldrig någonsin lämna
ändå blev jag inte kvar
åh! vilken klockren text.. vem har inte tänkt sådär.. man var så himlahimla säker på att man alltid skulle vara den där människan. lycklig, bekymmerslös, ha ambitioner, vara glad. men tji fick man.
en tänkare sade detta juni 24, 2008 vid 20:23 |