på rosen stod det…


Hon låg i gruset, med smiket som en oljemålning över det vackra ansiktet. Decembernatten tycktes precis lika ensam som kall, och precis lika hjärtekrossande som flickans hjärta just var krossat.
Fontänens vatten stänkte över gruset, månen lyste upp gräset, och allting var plötsligt som på film, som i dröm.
Pojken, och flickan. Och hjärtat. Och den eviga kärleken. Denna eviga kärlek.
-Ta min hand då!, hon skrek som om det var den sista luften lugnorna någonsin skulle få.
Ta min hjälp,
min hand,
alla löften är ju kvar!
Han vände sig inte ens om, ägnade inte henne en sekund. Gick, försvann, med stjärnnatten som bakgrund, och hennes tårar som förgrund.
– Snälla, snälla du, kan du inte sluta gå, kan du inte stanna?
Det tog en sekund för honom att förstå, två för honom att svälja sin magkänsla, tre att ta ett steg för långt.
– Du kan bara inte gå, inte nu, inte efter allt,
DU KAN BARA INTE GÅ!
Flickan skrek, skrek och skrek. Grät gjorde hon också. Men det såg aldrig pojken där han gick med ryggen vänd.
– Hur kan du lämna mig här,
här i denna vinternatt?
Vi kom ju överrens om att världen var för jävla mörk som den var,
och att utan varandra skulle den bara bli ännu mörkare,
minns du inte det,
MINNS DU INGENTING?
Fötterna fortsatte gå, gruset bytte plats under pojkens sulor, och hans hjärta slog dubbladubbelslag av sorg.
Han hade väl aldrig varit så nära att göra någon lycklig?

…du får inte lämna mig här.

Annonser

~ av d. på oktober 6, 2007.

4 svar to “på rosen stod det…”

  1. vet du, jag blir galen. av hajar och djupa vatten
    och av versaler och sånt där, det får mig
    att vilja skrika och slå och gråta.
    så när jag läser det här får det mig att
    minnas david och när han bara dök upp en dag
    på tågstationen framför mig i kön inne på
    pressbyrån.
    och visst gör det ont och sånt.
    men det värsta är att det får mig att gråta
    och du har aldrig fått mig att gråta
    så jag skyller på versalerna.
    starkt var det i alla fall. starkt som fan.
    så, enligt mig är det här en av de bästa texter du skrivit.
    på ett tag i alla fall.
    boomshakalak. hejdå.

  2. jag kämnner igen dig.
    och det känns med dig.
    tack.
    som jag brukar säga.
    tack.

    tack för att du finns. och sånt.
    <3

  3. jag ser upp till daj as mkt
    vill vara som dig
    dela allt med dig(L)

  4. samma här, fast med dig.
    du är den jag vill vara hos när jag dör. och.
    jag älskar dig <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: