Min vän Olivia.


du var så brandfarlig
en tändare i mitt dockskåp!
du klottrade på mina väggar
någonting om saker jag aldrig hade sett
och någonting om sånt jag sedan länge visste
nu brinner hela mitt dockskåp
allting står i lågor
lillasyster gråter
för det var hennes när vi var barn
och nu slår det mig
ni är lika unga
och jag vill att hon ska brinna som du
som min vän olivia

jag minns
fast inte vilken månad
när vi lärde känna varandra
och du var sådär sårbar
med brännmärken från någon pojke från söder
och jag
jag med sugmärken från min flicka på söder
och vi
som fikade och pratade om saker jag nog inte riktigt förstod
men ändå visste svaret på

nu är du inte lika sårbar
men den där pojken från söder
han lämnade dig med lika många sår som känslor
MEN JAG SER ATT DU BRINNER OLIVIA
SOM BENSIN PÅ VATTEN
SOM MAJ MITT I NATTEN
SOM MITT DOCKSKÅP I HALLEN
sluta aldrig brinna
ge aldrig upp
för jag har alltid nog tändstickkor åt oss två

Annonser

~ av d. på mars 5, 2008.

2 svar to “Min vän Olivia.”

  1. Jag ryser och får ont i magen, det är så vackert <3,

  2. Åh. Tack så mycket <3
    Du är så fin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: