kollisionskurs


jag växte upp längs rälsen
på väg mot en stad
för stor för oss två
jag var väl tolv

ibland skrek ni åt mig
att jag gick för nära kanten
och ibland att jag var värdelös
men jag hörde ingenting alls
jag var runt 13 år

ingen följde längre med
när jag försvann ut i natten
det var jag och en man med medelålderskris
och jag såg hur ni log
för jag hade just fyllt 14

ni skrek att jag skulle sluta
att hon inte var värd det
men jag ville så gärna bort
ni anar nog inte
15

jag skrev en dikt
om hur jag grät
när du inte log
om hur jag skrek
när du inte var min
och allting kommer igen
för jag var bara 16

ibland går jag utmed rälsen
för att se
om det kommer ett tåg
som kan ta mig iväg
till dig
eller bara någonstans
som får mig att
sluta försvinna

Annonser

~ av d. på mars 13, 2008.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: