kollisionskurshjärta


jag har ingen lust
till liv

kollisionskurshjärtat mitt
ligger och skakar
på bordet intill sängen
och jag undrar om jag någonsin ska få användning för det igen

jag tittar ut genom fönstret
det regnar
som det alltid tycks göra när jag gråter
som om någon försökte dölja mina tårar
förutom jag

jag börjar om
täcket över huvudet
pulsen strax intill noll
jag har nog aldrig varit såhär kall
ändå aldrig såhär insvept i mig själv och tyg

hon lämnade mig just
som jag var lycklig
just
som jag hittat någonting
att hålla fast vid
det är sant

idag såg jag henne på tåget
åtminstone trodde jag det
och hon berättade för mig
hur fint hon hade det utan mig
hon berättade
att hon hade träffat en annan
som inte alls var som jag
rakt tvärtemot
hon sa att hon nog aldrig mer skulle se mig
om inte på ett sånt här ställe
som ett tåg
för hon hade slutat göra sånt som vi gjorde
och börjat på ett nytt liv

jag börjar om…
hjärtat ligger vid sidan om
insvept i lager av dig och ditt sätt
kommer jag någonsin få användning för det igen?

Annonser

~ av d. på maj 28, 2008.

10 svar to “kollisionskurshjärta”

  1. aj aj aj.
    det känns.
    men det är vackert och smärtsamt.

  2. ”jag börjar om…
    hjärtat ligger vid sidan om
    insvept i lager av dig och ditt sätt
    kommer jag någonsin få användning för det igen?”

    hur kommer det sig att du varenda gång jag tittar in i din blogg lyckas överraska mig och skriva saker som känns mer än någonting annat jag läst förut?
    <3

  3. måste hålla med simone.
    Och jag börjar varje dag med en dikt ur boken, jag vill inte ta det för snabbt, men en dikt för mig att orka ta tag i dagen. <3

  4. det gör verkligen ONT enda in i hjärtat. helt otroligt (som vanligt, börjar ju bli lite tjatigt men hej! du är otrolig)

  5. sofia:

    ja, det gör ju det. och det gör rätt ont.
    tack. <3

  6. simone.
    jag vet inte riktigt…det kanske har att göra med hur mycket jag känner varje dag. och hur mycket som fastnar på papper.

    tack. <3

  7. sandra.

    vad fint att du läser en om dagen. hoppas det hjälper ordentligt genom all skit.

    tack!

  8. frida.

    du tjatar inte. inte alls.
    du får mig att leva. liksom.
    fortsätt med ditt ”tjat”, det håller mig vid liv.
    och nu tjatar jag.
    pusstuss!

  9. åh.
    allt du skriver är så levande
    och helt otroligt och jag finner inte ord.

  10. alva.

    tack.
    det gör mig så rörd att höra.
    ta hand om dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: