våld


kristaller
går i bitar
den där spänningen
går inte att lösa utan våld

genom slussens kalla vindar
känner jag hur kristallerna liksom etsar sig fast i ansiktet
svider till
andas ut
det går över snart

det blir plötsligt så glasklart
att ingenting kan ske utan våld
ingen förändring kan ske
utan egen offer
kanske borde det varit jag
kanske var det jag

sista sucken innan natten ger upp
den etsar sig fast hos mig
äter mig inifrån och ut
ser mig själv
som någonting stort
igen

Annonser

~ av d. på januari 24, 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: